emmaljunga jord rätt gjord

Dags att sätta spaden i jorden säger man. Men vad är då jord?

Det kan nästan kännas som en dum och väldig enkel fråga, men den är mycket mer komplex än man kan tro! Det behöver inte alltid vara så komplicerat, men om odlingsresultatet ska bli bra är det detaljerna det hänger på.

En jord är uppbyggd av många komponenter som t.ex. ler, silt, sand, grus, mull mm. Växter har olika behov av vatten, näring och stöd för att växa bra. Vissa behöver torka upp mellan bevattningarna, annars finns det risk för att rötterna kan ruttna och andra vill stå fuktigt och får absolut inte torka ut. Dessa faktorer gör att jorden måste ha olika beskaffenheter för att plantorna ska trivas.

De flesta jordar som säljs idag är baserade på torv som är ett utmärkt substrat att odla i. Den håller både fukt och näringsämnen mycket bra och en torv med låg humifieringsgrad är lätt och lucker och det kommer gott om luft och syre till plantornas rötter. Torv är dock väldigt näringsfattigt och saknar till stor del mineraler vilket gör att dessa ämnen måste tillföras för att skapa en miljö för de flesta plantor.

När vi skapar våra olika sorters jordar i Emmaljunga blandas det in flera olika sorters substrat och ämnen för att skapa en optimal miljö för olika plantors behov, därav alla olika sorter i vårt sortiment. Många plantor kan växa lite var som helst, t.ex. så har jag hemma hos mig ofta smultron och frösådda penséer mellan plattorna. Man kan ju då fråga sig om det behövs så många sorter? Visst växer det fint mellan plattorna men några frodiga penséer eller massor med smultron blir det ju inte. Som med så mycket annat så måste man optimera förutsättningarna om man vill få optimal tillväxt och skörd!

AdobeStock_126098769.jpeg
Holding Soil

Jordens funktioner

För att jorden ska kunna uppfylla sitt syfte behöver den ha egenskaper som gör att den tillfredsställer växternas behov. Den behöver t.ex. ha en fukthållande effekt så den kan buffra vatten så man inte behöver vattna varje dag, utan att det alltid finns vatten tillgängligt. Viktigt att nämna är dock att vissa växter gärna vill torka ut något mellan bevattningarna.

Det behöver också finnas möjlighet för jorden att binda näring till sig så den inte bara lakas ut till grundvattnet, utan finns tillgänglig för växterna kontinuerligt. Olika substrat har olika förmåga att binda fukt och näring. Grus och sand har dålig förmåga att göra detta och likaså t.ex. kokosfiber. Torven däremot har mycket god förmåga att binda fukt och näringsämnen som tillsätts bl.a. genom flytande växtnäring som vattnas ut.

I jorden finns det också olika sorters svamp och mikroliv som gör jorden levande och skapar en kultur som främjar växternas tillväxt. Ett exempel är trichodermasvamp som finns naturligt i t.ex. kogödsel, men som även kan tillföras som tillsats vid jordblandningar. Trichodermasvamp är en "skyddssvamp" som skyddar växternas rötter från andra skadliga svampangrepp.

Jorden struktur är också viktig. Genom sin struktur ser den till att rötterna får luft och syre vilket är viktigt för rottillväxten. En alldeles för kompakt jord kan göra så att rötterna "drunkar" och ruttnar och plantan dör. Stora växter behöver dock ibland en kompaktare/stabilare jord för att inte välta. En stabil jord med extra grus skapar också en mer väldränerad jord till plantor som absolut inte vill stå blött.

pH-värde:

Växternas förmåga att ta upp näring påverkas av pH-värdet, det är därför viktigt att ha koll på detta. pH-värdet kan kontrolleras med lackmuspapper eller pH-mätare. Vill man vara lite extra noggrann kan man skicka jord på analys och få svar på flera olika parametrar i jorden. T.ex. pH, kväve, fosfor, kalium, magnesium, ledningstal osv... Eurofins och LMI International tillhandahåller denna tjänsten och kostar några hundralappar per prov. När man tar jordprov skall man ta på flera olika ställen och på ett djup av ca 20 cm för att får ett rättvist prov. Tillsätt sedan avjoniserat vatten (batterivatten) rör runt och vänta ca 10 min innan provet görs. Doppa ner lackmuspappret eller pH-provaren i vattnet och läs av. Följ alltid anvisningarna till mätaren.

För att höja pH-värdet tillsätts kalk. Riktigt finfördelad krossad kalk ger en betydligt snabbare effekt än "grovt" kross. I Emmaljungas sortiment finns finkrossad kalk och "Kornad kalk". Kornad kalk är ett riktigt fint kalkpulver som granulerats för att minska damm och för att göra det möjligt att köra den med spridare. Om man behöver sänka pH-värdet , vilket inte är så vanligt, så kan naturell torvmull blandas ner i jorden. Torv naturligt har ett lågt pH-värde, ca 4,5 - 5,0. pH och justeras i de flesta av Emmaljungas produkter till 5,5 - 6,5 vilket passar för många växter, dock inte alla. Rhododendron, Azalea, Blåbär, Ljung, Lönn m.fl. vill ha ett lägre pH. Till dessa typer av växter rekommenderar vi därför Emmaljunga´s Exklusiv Rhodo & Blåbärsjord.

Exklusiv Plantjord med Osmocote 50 liter
Exklusiv Rhodo och Blåbärsjord 50 liter
Barkmylla Gödslad 50 liter
Biokol Aktiv 50 liter

Struktur

Jordens struktur kan justeras på olika sätt. Torven siktas och blandas sedan igen i rätt proportioner för ändamålet. En bra jord har ungefär lika delar partiklar och luft. Luften i jorden är viktig för rotutvecklingen och för att inte rötterna ska kvävas eller drunkna i en alltför kompakt miljö.

För att luckra upp jord som används i krukor och större kärl kan man blanda i lecakulor. Leca har dock inte en fukthållande effekt som många tror då lecan´s porer är stängda. Om man önskar att samtidigt förbättra fukthållningen föreslås istället pimpsten.

Även barkmull och aktivt kol kan användas för att förbättra jordens struktur och fukthållning. Vid inblandning av bark och kol bör samtidigt näring tillföras. Barken förbrukar en del kväve när den bryts ner och kolet suger åt sig näring. Kolet buffrar dock bara näringen men förbrukar inget. Mycket väldränerade jordar har därför mycket att vinna på en inblandning av kol eftersom näring som tillsätts inte lakas ur jorden och försvinner ner i grundvattnet. Biokol bryts i princip inte ner (iallfall inte inom överskådlig framtid) som bark gör, så även om biokol är betydligt dyrare än bark så blir det betydligt billigare i längden. Emmaljunga´s "Biokol Aktiv" är en blandning av biokol och hönsgödselkompost färdig att använda. Tillsätt 2-8 liter per kvadratmeter beroende på den befintliga jordens sammansättning.

Jordtyper

Ofta delas jord in i två huvudsakliga kategorier; Planteringsjord och Anläggningsjord. En bra planteringsjord är en luckrare jord som har en struktur som tillför gott om syre till plantans rötter. Den har dock en förmåga att sjunka ihop med tiden och mer jord behöver därför tillföras med tiden.
Anläggningsjord har en högre andel av t.ex. grus, sand, ler, och silt, och en betydligt lägre mullhalt. Även makadam, pimpsten, tegel, och biokol kan också tillsättas då dessa material inte förmultnar och sjunker ihop. Anläggningsjord används t.ex. vid anläggning av gräsmattor, perenna rabatter, samt ytor som skall beträdas.

Givetvis finns det flera underkategorier till dessa, och ofta vid större anläggningar har trädgårdsarkitekten och anläggaren egna önskemål om vad jorden skall innehålla beroende på vad som skall planteras och hur marken skall användas.

Flinka mosse S - Örkelljunga - Emmaljunga-9108.jpg
melisa-hildt-BX14xuXeUvw-unsplash.jpeg

Förbättra befintlig jord?

Lerjord

Lerjordar har fördelen att de innehåller mycket mineraler och har en mycket god fukthållande funktion. Nackdelen är att de blir väldigt kompakt och tillför väldigt lite luft och syre till växternas rötter. De är också svåra att gräva och plantera i. Som nämnt tidigare finns det dock plantor som trivs bra i jord med mycket hög fukthållande effekt men de flesta föredrar en luckrare jord. För att förbättra en väldigt lerig jord kan man blanda ner barkmull i den. Vi rekommenderar då med fördel Emmaljunga´s "Gödslad Barkmylla". Den har en tillsats av hönsgödselkompost vilket samtidigt till för mullämnen och näring. Att tillföra ren bark kan innebära att det blir näringsbrist. Barken förbrukar nämligen kväve när den med tiden komposteras. Tillför aldrig sand till en lerjord, det får motsatt effekt mot vad man gärna tror och gör istället jorden ännu tyngre och kompaktare!

Sandjord

Sandjord är porös och lätt att gräva i. Ofta har den gott om luft och är dränerande. Sand och grus innehåller också mineraler, men saknar mer eller mindre mullämnen.

Problemet med sandjord är dock att den har dålig förmåga att hålla fukt och buffra näring till växterna. Ett sätt att förbättra detta är att blanda in Biokol. Emmaljunga´s Biokol Aktiv är ett "laddat" biokol, vilket innebär att biokol och hönsgödselkompost blandas och biokolen på så sätt får tid att suga åt sig av näringen i hönsgödseln och sedan kan på så sätt sedan dosera ut den till plantorna vid inblandning i sandjorden. Biokolet binder också fukt vilket gör att sandjordens förmåga att binda fukt förbättras avsevärt.

Näring och Gödsel

Kväve, Fosfor och Kalium (benämns ofta förkortat som NPK) också kallade makronäringsämnen är de stora huvudsakliga näringsämnena, men även magnesium, kalcium och svavel räknas som makronäringsämnen. Övriga ämnen kallas för mikronäring eller spårämnen. Till dessa räknas bland andra mangan, järn, koppar, bor, klor, nickel molybden och zink. Makronäring behövs det kilovis av per 100 kvadratmeter, medans det bara behövs gram av mikronäringsämnen.

Vad gör vad för dina plantor?

Kväve

Behövs i förhållandevis stor mängd, men urlakas lätt så behöver tillföras ofta fast då alltså i mindre mängd. "Emmaljungas Blom & Plantjord med Osmocote" har dock en inblandning av ett inkapslat näringsämne som gör att en större mängd kan tillföras utan att den bränner rötterna eller lakas ur. Kväve bidrar till ökad tillväxt och grön bladmassa. Utan kväve blir bladen bleka och gulnar och växterna kommer liksom inte upp! Lite för mycket kväve gör att plantan växer som tusan och bladen blir mörkt gröna, och på tok för mycket kväve gör att plantan slutar växa eller helt enkelt "bränns" och dör. Mot hösten bör man vara försiktig med kvävetillförseln annars fylls blad och stjälkar med vatten och plantan frostsprängs under vintern!

Fosfor

Främjar rotsystemet och hjälper plantan att sätta knopp vilket på sikt ger vackra blommor och mycket frukt. Tillgång till fosfor gör också så att växterna kan tillgodogöra sig solljuset. Fosfor kan finnas tillgängligt i jorden utan att växterna kan ta upp det. Det kan bero på felaktigt pH-värde eller på att jorden är för kall. Ett vanligt kännetecken på brist på fosfor är att de lägre äldre bladen får en lila ton, och att rossystemet utvecklas dåligt. I jordar med hög mullhalt är det ovanligt med fosforbrist.

Kalium

Bidrar till god blomning och fruktsättning och ger godare frukter. Det är också viktigt med kalium för växternas motståndskraft mot många sjukdomar. Det är också viktigt för växten för att kunna bilda kolhydrater i plantan och frukten, som då får sötare frukt och bär. Kalium är också viktigt för att växter skall klara vinter och köld eftersom sockret i plantan blir som ett glykol för växterna. Brist på kalium kan ses då bladens kanter blir bruna, skrumpna och gula. Växter tar upp kalium och magnesium på samma sätt så ett överskott av kalium kan göra att växten inte kan tillgodogöra sig magnesium.

Magnesium

Växter behöver magnesium för att bilda klorofyll, ett färgämne som gör att växterna får sin gröna färg. Det bidrar också till frösättningen för växternas förmåga att kunna föröka sig.

Magnesium kan röra sig fritt i växten och nya blad får alltid först tillgång till det. Det innebär att vid magnesiumbrist syns det först på de gamla bladen som blir flammiga och gula mellan bladnerverna och bladen faller ofta av i förtid.

Kalcium

Även kalcium bidrar till växternas immunförsvar och tillväxt. Det hjälper också växterna att tillgodogöra sig övriga näringsämnen. Kalcium stärker också växternas cellväggar och skapar stabila plantor. Vid brist på kalcium rullar sig bladens kanter, knoppar och nya blad kan lossna och falla av. Ett annat exempel på kalciumbrist är pistillröta på tomater.

Svavel

Utan svavel utvecklas växterna dåligt och blir bleka, liknande symptom som vid kvävebrist alltså. Skillnaden är att vid svavelbrist så syns symptomen på de yngre bladen. Kväve och svavel behöver vara i balans med varandra, det är därför viktigt att tillföra det ena om man tillför det andra.

Mikronäringsämnen

Viktigt för att växterna skall kunna tillgodogöra sig mikronäringen är att pH-värdet är rätt (se ovan). Vid brist på mikronäringsämnen är det plantans yngre delar, de unga bladen och toppskotten som brukar visa tecken på detta först. Brist på mikronäringsämnen visar symptom som gula blad, bruna fläckar på bladen, röta och diverse sjukdomar.

AdobeStock_37954728.jpeg
AdobeStock_106751382.jpeg

Det alltså stor skillnad på jord och jord.

Att lära känna sin jord är alltid bästa vägen till en lyckad odling. Att odla i krukor, urnor, och i balkonglådor i färdigblandad jord är ofta en smidig och lättskött väg att gå för att lyckas. Odling på friland där jorden behöver optimeras kräver dock lite mer av odlaren. Man behöver lära känna sin jord för att veta vad som behöver justeras. Knep man kan ta till för att ta reda på vad man har för typ av jord är att titta på vad som trivs i trädgården.

Har man precis köpt sig ett hus med trädgård och den mest är förfallen eller har obefintligt med växtlighet så växer det säkert en massa ogräs. Självfallet vill man inte "odla" ogräs, men det berättar mycket om jorden. Nässlor trivs i näringsrik jord. Maskrosor, vilka har en djupgående rot klarar sig fint på torr och näringsfattig jord (men växer fint även i fuktig och näringsrik jord) Om inget annat växer förutom maskrosor kan man alltså dra slutsatsen att jorden är torr och näringsfattig.

emmaljunga jord rätt gjord